boy - servant, commoner, knave

boy - servant, commoner, knave

mer om bloggen

Mina tankar om vår gemensamma värld och vår existens i den. Kryddat med egobabbel och fotografi. Välkommen!

Ett skepp kommer lastat med hat...

SamhällePosted by Henke 2010-06-12 19:51
Denna dag har jag i huvudsak ägnat mig åt att plöja kurslitteratur, vilken i sin tur mestadels behandlat Europas koloniala era på den afrikanska kontinenten. Jag kan inte låta bli att om och om igen dra paralleller till Israel. Hur konstigt är det att det finns radikala grupper som använder våld där? Och om nu medlemmar ur dessa grupper, eller hela fraktioner, medverkar i en icke-våldsaktion, ja då kritiseras hela aktionen. Varför? För att man har samröre med, den mycket populära termen, terrorister. Vore det inte sundare att istället ge beröm till dessa organisationer över att de medverkar i icke-våldskampanjer? Vi har ju ett mycket närmare exempel där makten faktiskt satt sig vid förhandlingsbordet med, ja, IRAs politiska gren.



Jag har flera gånger under dagen stött på ANC, ni vet, Nelson Mandela o co, i de texter jag försökt banka in. En rörelse som från början var elitistisk och inte alls för den breda massan. Hur man till att börja med sökte ta sig fram utan våld. Hur man trodde på reformer. Hur man sedan i frustrationens anda tog till vapen. Det finns inga folk som vill kriga för nöjes skull. Jag tror inte palestinierna egentligen vill använda våld. Men den frustration som råder skapar ilskan som leder till våldet. Eller för att använda den kloke Yodas ord: ”Fear leads to anger, Anger leads to hate, Hate leads to Suffering.”

Men att våld kan löna sig det har flera förtryckarregimer fått se prov på nyligen. Sri Lanka hade en inslagen linje man inte vek en tum ifrån. Den var: krossa tamilerna med militär makt, förhandla inte! Landsgränserna i Afrika skär rakt igenom olika etniska grupper. Man kan ju fråga sig varför judarna har större rätt till det landområde de befinner sig inom än t.ex. många afrikanska folkgrupper, kurderna, Nordamerikas indianer, och många många fler. Borde Danmark kanske anektera Skåne?

Nu menar jag inte att Israel ska avskaffas, att dess invånare skall återvända till sina ursprungsländer. Det är inte realistiskt (fenomenet "nationalstaten" är en märklig och ytterst beroendeframkallande och identitetsskapande tingest). Men alla invånare på den geografiska yta vilken betecknas Israel måste få samma rättigheter, alla bli fullvärdiga medborgare. Det är min ståndpunkt. Inte för att situationen då skulle bli särdeles lätt. Men vad för annan väg finns det att gå i det långa loppet? Att som mitt mesta tycka-illa-objekt på nätet, tidningen Världen Idag, kalla Ship to Gaza för ”Ett skepp kommer lastat med hat” känns knappast konstruktivt. Och vem tror att de människor som var och är engagerade i Ship to Gaza gör det av hat, och inte av medmänsklighet?

  • Comments(0)//boy.litenfantasi.se/#post5

När alla vet men ingen bemödar sig

SamhällePosted by Henke 2010-06-08 22:38

Under veckan som gått är det några ting jag inte kunnat släppa. Till största del är Ship to Gaza boven i dramat, iscensättaren, då media för tillfället bemödat sig med att rikta sin gemensamma jättestrålkastare mot Palestina, eller Israel, om du så vill. Jag tycker det är trist, som det så ofta är, att detta bemödande inte räcker längre än till att svinga den ofantliga strålkastaren. Plötsligt vet väldigt många väldigt mycket om det som för tillfället är i fokus. Inte bara media, utan likväl politiker, arga bloggare, osv. Man vet vem som har rätt och vem som har fel, vad som bör göras och vad som inte bör göras, vad allt beror på och vad det inte beror på. Ibland blir jag upprörd. Inte så mycket för att vissa individer ”vet” vad de vet, utan för att ingen verkar orka bemöda sig. Det känns mest som om samma grunda budskap kopieras inom respektive läger varefter man ordkrigar om just vem som vet. Varför är det inte ok att inte veta? Om det är något jag lärt mig de sista åren är det att saker och ting allt som oftast är snudd på oöverskådliga, även för våra största tänkare.

Med Ship to Gaza har religionshistorikern Mattias Gardell blivit en av huvudpersonerna i den mediala cirkusen. Jag gillar Mattias, det sticker jag inte under stolen med. Jag har läst flera av hans böcker och rekommenderar dem varmt. En sak som är säker när det gäller Mattias är att han bemödar sig. Han har forskat i fält flera gånger om, dvs. han har under flera år levt bland dem han studerat, i såväl USA som Egypten (han talar arabiska). Resultaten från denna forskning har han sedan publicerat i flera monografier och vetenskapliga artiklar. När sedan Ville, Valle och Viktor både smutskastar, dumförklarar eller t.o.m. terroristanklagar Mattias utan att ens ha ögnat baksidan på någon av hans böcker blir det rent ut sagt löjligt. Man vet utan att bemöda sig! Ett talande exempel fann jag igår hos den kristna högertidningen Världen Idag där tidningens ansvarige Ruben Agnarsson författat en text med titeln ”Antisemitiska grupper i initiativtagarens nätverk”. En smutskastande artikel sprängfylld med rena felaktigheter. Nu måste jag bara poängtera att huruvida Mattias har fel eller rätt, gör fel eller rätt, inte är det jag diskuterar. SVT är inte heller de klanderfria, kika gärna in på 22 Sömnlösa Nätter och inlägget om en viss intervju via denna länk.

Igår tog jag upp filmen Don Juan de Marco i mitt inlägg om fenomenet och ordet sanning. Att välja en annan världsbild än den rådande är farligt då du kommunicerar den utåt. Det finns oskrivna men mycket bestämda regler i alla de sociala rum vi rör oss i. Stora som små, privata som publika. I kyrkan, vare sig du är religiös eller ej, skålar du inte med en Norrlands Guld i hand hur mycket du än då skulle vara dig själv. Lika lite får du uttrycka vissa åskådningar inom vissa rum. Att i riksdagen som riksdagsman lägga fram idéer om att det just nu rådande parlamentariska systemet inte är demokratiskt skulle få stora och negativa reaktioner, hur övertygad du än var. Så får man inte tycka. Det är jag säker på. Cirkusen kring Ohly när han erkände sig som kommunist är ett exempel ur verkliga livet på vad jag söker beskriva. Hur många har läst Marx? T.ex.


Jag har precis kommit igång med min sommarkurs, Afrikas moderna historia. Därav har jag idag läst ett komprimerat kapitel om kolonialismens intåg och uttåg på kontinenten. I väldigt många fall tog afrikanerna till våld och fleråriga krig bröt ut innan de koloniala herrarna gav vika. Skulle de inte gjort detta? Eller var det ok att de gjorde det? Men baske mig om palestinierna lyfter vapnen mot Israel. Helen Thomas uttal idag, som media samstämmigt verkar beskriva som plumpt, tror jag är ett exempel på någon som känner och är frustrerad över hur människor lider. Till min brevlåda hade idag också dokumentärfilmen Waiting for Armageddon tagit sig. Är du intresserad av USAs Israelpolitik så se den! Nu minns jag inte den ansenliga siffra över hur mycket pengar amerikanska evangikala kristna varje år donerar till Israel. Samma grupper skänkte också pengar till stöd mot Mozambiques befrielsekamp, något som fortsatte även efter den officiella självständigeten ända in på 1990-talet. Livets Ord, den mest kända gruppen av den evangikala kristenheten i Sverige (Ulf Ekman är en av bakgrundsfigurerna för ovan nämnda Världen Idag) är också de besatta av Israel. Ett besök på deras hemsida räcker långt för en inblick i detta fenomen.

Nu tänkte jag sluta för idag, kanske försöker jag vara lite mer filosofisk imorgon och ta upp frågan huruvida ett vildsvin är en människa eller en potatis. Allt för att fortsätta på spåret om vetandet. En liten visdom vill jag dock skicka med er innan klicket på sänd-knappen fyras av. Flera av de praktiker de européer som besökte Afrika i forna dagar såg som ociviliserade var frälsare för praktikerna. Polygami gav stora fördelar hos de folk som blev ansatta av slavhandeln då 2 av 3 slavar på den trans-atlantiska slavhandeln var män.

  • Comments(0)//boy.litenfantasi.se/#post2